Usch idag sprang jag Finalloppet. Usch. Jag kände väl att jag inte sprungit så bra på senaste tiden, så det kändes väl inte jättebra... Mamma skulle också springa och jag tror att vi var lika nervösa båda två, men känslan försvann lite när vi kom på plats och fick koll på var man skulle lägga väskan och sånt. 

Mamma startade en timme och 10 minuter före mig, hon sprang 10 km, jag hann till och med se henne när hon kom i mål innan jag hade börjat springa. Sen var det min tur, 19 km, vad fan hade jag gett mig in på?

Terränglopp och allt! Först gick det bra, sen blev det lerigt, stenigt och fullt med rötter så då blev jag rädd för att halka och stuka mig så då tog jag det lugnt, sen var det typ 6 km på grus. Det var både kul att springa terräng och inte alls kul! Jag spurtade sista biten och det är absolut det roligaste. Jag hade också musik i öronen, har aldrig haft det på lopp förut, men nu behövdes det eftersom det inte var nån publik som hejade på. Vi som sprang peppade dock varandra lite då och då :)

 

Något av det roligaste var innan, då Friskis&Svettis Gbg höll i uppvärmningen, då kände jag mig hemma! Var tvungen att ropa "Heja Friskis!", när jag sprang förbi de fyra friskisledarna som stod vid sidan om och hejade när startskottet gick :)

Efter helvetesloppet, då jag kom i mål så var både mamma och Agnes där och väntade!

 

Senare på kvällen gick vi alla upp till kyrkogården och tittade på alla lyktor och ljus, väldigt vackert! Hälsade på lite släktgravar... eller vad man ska säga.