Jag drömde en sån där konstig dröm igen, som jag inte kan få ur huvudet. Minns inte allt men jag måste få skriva ner den!

På något skumt sätt så hade Gerard varit hemma hos oss, men så gick han eller rättare sagt han och Bandit cyklade iväg den vägen jag alltid cyklar. Först tänkte jag bara låta dem gå, men sen så fattade jag ju att det vara Gee som liksom var här, så jag sprang efter som en galning. Jag kom till korsningen där alla bilar antingen kör till höger - till vårt kvarter, eller till vänster. Jag mötte ett gäng som var ute och gick, jag frågade om de sett Gee och Bandit, först visste dem inte, men sen sa en flicka som var lite yngre än vad jag är, att de gick upp i skogen och så pekade hon uppåt bland träden där det var en jättebrant backe utan stig eller någonting (detta existerar inte på riktigt) Jag tittade dit och såg Gerards röda hår (ja han hade rött hår i drömmen!) långt där uppe... Jag gick efter. Sen var jag i en skog, som jag tycker att jag känner igen fast ändå inte, där kom jag ikapp Gerard och nu var Bandit inte där. Det var plötsligt fler människor där uppe nu. Men jag började prata med Gee och han var ganska trevlig (Han som alltid ogillar mig i mina drömmar!) Men han sa att det var lite jobbigt att inte få vara i fred. Jag förstod ju verkligen men jag kunde bara inte låta honom gå utan att ha fått säga något till honom...

 

Ungefär så var drömmen... Det känns så underbart när man drömmer de här MCR-drömmarna, för man tror ju att man faktsikt träffar dem, så som det är i drömmar >.<'