Vi började skoldagen med bild. Jag målade för fullt på min bild. Jag är inte riktigt klar ännu.

Alpha och Anna hade tydligen försökt att få kontakt med mig under en tid på lektionen, fast jag hade lyssnat på musik och inte hört, men så hade Anna sagt:” De där gubbarna i MCR är döda”, och då hade jag tydligen tittat upp. Fast det hade jag såklart inte hört. Fast det kanske var det undermedvetande.., Man borde inte få säga sådana saker, inte ens på skoj. Egentligen. Jag vet inte vad jag skulle ta mig till om något hände.

Vi fick nytt schema i onsdags, så nu har vi 100 minuters SO på fredagar och svenskan är framflyttad. Nina visste inte om det så hon kom försent och då var det inte bara 5 minuter försent som det skulle ha varit om hon hade kommit enligt det gamla schemat. Hon kom 15 min försent. WOW. Så sent har hon aldrig kommit. Vi fick läsa resten av lektionen. Det var bra. Sen var det de där 100 minuterna SO. Vi fick fylla i massa olika händelser på ett papper som hände 1914- 1919, hann inte klart. Vi fick också tillbaka samhällsläxförhöret. Det gick ganska bra. Alla i hela klassen svarade fel på första frågan. Haha. Det låter ju sämre än sämst.

Så där förlorade man 2 poäng. 

Fick stressa i sig önskematen som tydligen var i matsalen idag. Hamburgare. Klockan ett skulle vi möta alla i biblioteksrådet vid pressbyrån vid Bron. Vi åkte in spårvagn.

Vi slapp all kö, för tydligen öppnade bokmässan för allmänheten kl.14. Vi gick in på led och gick till montern där vi skulle vara. Vi fick gå runt i en halvtimme och titta själva.  Jag letade efter seriescenen. Jag hade en lapp med alla jag ville se. Åsa Ekström var på den listan.

Jag hittade montern där hon skulle signera andra boken i Sayonara September. Jag hade med mig de två böckerna för jag hade dem redan! När jag stod och tittade på tavlan där det stod vilka som skulle prata på scenen så stod det: KIM W ANDERSSON! Jag fick världens chock och blev superställd. Han är ju så fruktansvärt bra! ÄLSKAR LOVE HURTS! Alena! Jag hade sökt på hans namn på Internet för att se om han kanske kanske skulle vara med, men nej. Men så stod hans namn där! Alla jag ville se var precis vid 14-15, och precis då skulle vi vara på work shop och skriva med Malin Isaksson som varit i skolan förut. Vi skrev lite texter. En annan författare var också med. Vi skulle sätta ihop ord så att vi bildade nya ord. Vi satt på golvet och jag och en tjej som inte hörde ihop med vår skola jobbade jag med. Vi kom på ett superbra ord: blomkruksansikte. Wow. Vi fick i uppgift att spionera på en person, så att personen inte märkte såklart. Vem som helst. Sedan skulle vi sätta oss in i den personen och skriva vad vi trodde att den personen tänkte.

Jag gick fort till seriescenen och där satt Kim med tre andra. Hann inte lyssna så länge för sedan var de klara. Det blev väl typ så att uppgiften vi hade fått inte blev så bra gjort, min blev bara tre meningar. De gick av scenen och jag kände att jag MÅSTE säga något till honom. Hur fruktansvärt bra jag tycker att han är. Så när han kom gående så frågade jag: ”Kim?” ”Jag det är jag”, sa han då. Jag berättade att jag tycket att han är så bra och att jag älskar Love Hurts, han frågade då om jag hade boken och den har jag ju. Jag sa att Alena är det bästa i Nemi och jag frågade om den skulle komma på bok. Ja 2012, tror jag att han sa. Han sa: kom så får du en affisch. När vi kom till montern där jag redan varit innan och fingrat på hans böcker och Lina Niederstams nya bok, så höll han upp affischen och den är så snygg, så det sa jag ju, Jag har alltid gillat just den bilden på Alena. Jag såg ett sånt klistermärke på en stupränna i Stockholm en gång så det tog jag kort på. Jag blev så glad så jag började grina. Det betydde så mycket för mig. Nu börjar jag också gråta sa han när jag när tårarna börjat rulla. Han kramade mig. Han sa: Har du den här?, Nä jag har ju inte det, sa jag då. Det är en serie som jag har ritat om Johnossi, förklarade han då, Jag vet! , sa jag För det visste jag ju, den har jag tänkt att köpa många gånger. Då sa han: ”En sån får du också!” Han var så snäll. Det var praktiskt med namnlapp, för då visste han avd jag hette från första början. Jag fick affischen signerad. Jag kom tillbaka till work shopen gråtandes. Nina såg förskräckt ut, men jag sa ”Jag är bara glad, jag är bara glad.”, så jag förklarade, alla undrade vad som hänt.

Jag gick runt och var lycklig hela dagen.

Vi skulle sedan gå runt och fråga folk vilket deras favoritord var. En sa kärlek, en annan harmoni. En tant sa att hon vilade och var upptagen så hon kunde tyvärr inte bara säga något. Tack ^^, Jag gick vidare, vissa kom inte på något alls. En kille kom tillbaka till mig när han kommit på och sa grönt. Jag skrev ner allt på postitlappar. Jag frågade också en som stod och sålde sin debutbok. Hon sa Nattskugga som henens bok hette: Nattskuggan i hans ansikte. Jag sa att jag skulle tänka på det, om jag skulle köpa boken. De frågade vad som skulle hända med lapparna, det visste inte ens jag. Vi satte bara upp de på väggen, sen var det slut.

Jag var sist, den som kom först tillbaka med lapparna vann en bok. Sen var det slut och vi sa hej då till alla. Jag, Ida och Sofia gick runt. Jag gick direkt till montern där jag sett Åsa Ekström signera, hon hade slutat med det nu, men jag såg henne sitta i soffan. Jag gick dit och frågade om hon kunde signera mina böcker. Hon pratade med någon, så när de vara klara så ritade hon en liten mangatjej i varje bok. Jag började babbla om Shojo Stars och frågade när hennes sista bok i serien skulle komma - 2013. Vi pratade om att det var synd att Shojo Stars lagt ner men då berättade hon att ett annat förlag Wasabi press kanske skulle ge ut manga. Då kom en som jobbade där. Så jag fick ett Flyer. Så vi får se vad som händer. Det är synd att det inte finns så mycket manga på svenska.

Så jag gick därifrån glad. Allt gick så bra. Gick mest omkring lite här och där. Jag hade tappat bort min lilla lapp med alla jag ville se. Men jag hade fått allt jag ville. Jag köpte fyra manga böcker för bra pris! Jag och Ida gick omkring lite här och där. Jag gick också tillbaka och köpte den där boken Nattskuggan i hans ansikte, måste ju stöta nyblivande författare! Den verkade bra. Hon tyckte att det var kul att jag köpte den för då spräckte jag att de trodde att det var 40plusare som skulle köpa den. Hehe, den verkar bra!

Jag mötte Bitte där också, vi pratade lite. Det råkade vara precis vid montern där Charlotte Wikhall som och sålde sin debut.

Senare ringde jag moster Annika som alltid är på bokmässan. Jag hade mött henne i början av dagen. Så nu möttes vi igen och fikade och pratade en massa. Hon skulle på möte vid 18-tiden så då åkte jag hem. Läste boken jag köpte, den började bra. Gick hem hela vägen.

MYCKET BRA DAG. När jag kom hem var Axel och Nanette där så jag berättade allt för dem och mor. Axel skrattade när jag berättade att jag börjat grina ^^

Japp.